Åt fanders med naturen

DSC_0010

Nu har vi det allt bra fint. Överlevnadskit.

Kroppen är rätt häftig med allt den klarar av. Ofta är det dessutom så smart uttänkt. En föder barn och så kommer det mjölk, så en ammar barnet och då drar livmodern ihop sig. Barnet vill äta på natten, så då får en diverse hormonpåslag och klarar sig på sjukt lite sömn, osv. Men hur tänkte den nu, när den slog mig i huvudet med barnens förkylning? Och kom inte och säg att det är naturens sätt att se till att kroppen får en vilopaus. Å t e r h ä m t n i n g.

Har naturen dragit barnvagn i tjocksnö och uppförsbacke för att lämna barn på förskolan, med en hälsostatus motsvarande en pensionärs med lungemfysem? Tänker den att det är ett smart upplägg att varken få sova på nätterna eller dagarna? Att en ska behöva gå ut i kylan för att skaffa apelsiner och vitaminer? Va?! Va?!

För att sammanfatta.

Saker jag inte tycker om att göra med en hälsostatus motsvarande en pensionärs med lungemfysem:

  • Vakna var femte minut natten igenom av snorig bebis. Och där emellan vakna av egen hosta.
  • Dra barnvagn i tjocksnö och uppförsbacke för att lämna stora barnet på förskolan.
  • Dra barnvagn på oplogade gångvägar till mataffären.
  • Dra barnvagn lastad med för många matkassar, på oplogade gångvägar, från mataffären.
  • Tänka klart, om viktiga uppgifter.
  • Titta trånande på soffan, filten, filmen och inte lyckas komma dit.
  • Sitta i en dragig arbetshörna.
  • Tänka på karma. För om det där med karmas lag är sant, vilka fruktansvärt hemska handlingar har jag då begått i ett tidigare liv för att förtjäna detta?!