Vår gran har precis allt tror jag

Jag gillar vår gran. En vanlig gran som barrar. Jag tycker om känslan av stickiga barr under bara fötter. Det händer endast under julen och på sommaren i skogen. Bra stunder.

Och så älskar jag att Ganesh bor i vår gran. Den indiska guden, intill tomtenissarna och Svenssonkulorna från Ikea.

DSC_0048 (3) (521x800)

Och att helt ologiska och knasigt politiska budskap från min första egna (rebelliska) gran från för kanske 10 år sedan, fortfarande hänger med. Trots att jag numera rullar julköttbullar (oftast eko i alla fall!).

DSC_0041 (3) (800x549)

Och jag tycker om att det går fint att hänga tårtor i granen, för prinsesstårta är nog det bästa jag vet (ja jag vet att jag säger så om ganska mycket, men gräddig tårta står högt upp på listan).

DSC_0040 (2) (800x570)

Och mest gillar jag att barnen och jag har kånkat och klätt den ihop. Efter diverse kaos, bajsblöjor och nästan sammanbrott osv på ett alldeles för stort plantvaruhus. Vet ni att de har levande eldar i höjd med 1,5-åringar på sådana ställen?! Livsfarligt.

Jag gillar för övrigt också att den är upplyst med ljus i retrostil. För sådana hade vi när jag var liten och då är de ju nästan retro. Och nu blev ju granen plötsligt riktigt hipp.

DSC_0023 (3) (531x800)

Sådant som lyfter en ur skiten

Jag jobbar på med mina lösningar. Ibland leende, ibland ansträngt leende och ibland varvat med några svordomar. Jag har kanske inte hittat stora och världsomvälvande lösningar, men en hel drös av betydelsefulla vardagshändelser, som lyft mig flera meter ur dyngan. Somliga smarta idéer har jag kläckt själv efter en kopp kaffe och andra glädjesmulor har överraskande knackat på dörren.

  • Jag hittade en lösning med förskolan, som kommer bli så bra. Bara det att få gehör och känna att omvärlden gärna hjälper till att hitta sätt som funkar, kan få mig att böla en skvätt av tacksamhet.
  • Köpte jordnötssmör. Ekologiskt och lite crunchy. Galet gott. Har inte ätit jordnötssmör på flera år, men fick en smak hos en vän häromdagen och kom på att det är sådant som kan göra en lycklig i höstrusket.
  • Jag sov lite mer natten som var. Stora barnet fick en ny säng förra veckan, så han har velat sova där i stället för allihop i en hög som vi brukar. Så då nattade jag även lilla barnet i barnrummet. Och hon sov okej, men jag sov lätt som en fjäder och vaknade i panik så fort hon gnällde till det minsta i babyvakten. När vi sover alla i en hög, sover jag tungt som en sten, vaknar kanske omedvetet en halv sekund vid behov, men vaknar på riktigt gör jag bara om något barn verkligen kräver min uppmärksamhet och typ rycker hårtussar ur min kalufs. Och jag är beroende av min djupsömn. Ibland kanske jag bara hinner ligga i sängen någon timme och dessutom blir väckt då och då, men där emellan effektivitetssover jag på bästa sätt. Så jag lade ner det där med separata sovrum. Saga blev dessutom märkbart glad och lättad att få sova som vanligt. Alla nöjda.
  • När jag separerade och blev tv-lös, fick jag världens största tjock-tv av en vän. Mycket snällt. Nu hade den däremot gett upp. Jag kollar inte så mycket på tv, men gärna på film och har ingen vidare laptop. Och att sitta i kontorshörnan vid braiga datorn en lördagskväll är väl halvkul. Men, genast fick jag en ny (lika tjock) tjock-tv till skänks här i närheten. Hur snällt som helst! Den är däremot så tjock att jag är rädd att den skadat bilens stötdämpare eller något sånt efter transporten. Hur som helst, så hade jag kanske inte fattat hur tjock den var när jag skulle hämta den. Så plötsligt hade jag två enorma tjock-tv-problem. Ett inne och ett i bilen. Men igår släpade och lyfte och baxade och drog på mattor och stånkade och pustade min fina och underbara granne i dörren mitt emot, in den nya tv:n tillsammans med mig. Medan hennes dotter och kompis försökte roa min mycket besvärade 1,5-åring. Jag älskar min granne. Inte för att hon lyfter tv-apparater åt mig, men för att hon är så himla juste och för att hon bor en meter från min dörr. Goda grannar är verkligen guld värt. Och idag knackade en annan granne, som jag inte ens känner, på dörren och ville bära ut den andra gamla klenoden. Nu snackar vi inte en vanlig tjock-tv, utan en i elefantstorlek, så det kunde han såklart inte göra. Men då sprang han iväg för att hämta sin fru, som kom tillbaka med en liten knodd i bärsele. Så sagt och gjort, greppade vi alla tre, varav två av oss med ungar i bärselar, om åbäket och fick ut det till elektronikåtervinningen typ en mils promenad från mitt hus. Fatta vilka underbara grannar jag har. Dessutom fick både jag och 1,5-åringen varsin jämngammal grannkompis att hänga med framöver. Sådana där händelser, de kan lyfta mig från bottenvåningen upp till 10:an på en sekund.
  • Dessutom fick jag en dvd med tv:n. Min gamla hade också gett upp. Och häromdagen hittade jag hela Girls säsong 2 på Tradera (orkar inte vänta på svt och är värdelös på att passa tv-tider), som damp ner i brevlådan innan jag knappt han knäppa med fingrarna (älskar Tradera). Så i morgon kväll, när båda barnen sover hos sin pappa, ska jag gå på yoga och sen ska jag njuta av min nya tjocka tv. Låter det trist? Nej, jag lovar, det är allt annat än trist. Jag ser fram emot det, som om det vore ett spa i världsklass!
  • Och tack för allt pepp på facebook och här! Att inte vara ensam om att få psykbryt är guld värt. Mer pepp åt varandra och alla föräldrar!
DSC_0039 (800x544)

Här är den. Dyrgripen. Klenoden. Rariteten. Antikviteten.

 

Åtta av nio barnvagnar brister i säkerhet

I somras gjorde Testfakta ett stort test av barnvagnar. Nu finns det på nätet. Åtta av nio vagnar når inte upp till säkerhetskraven. Bäst i test fick en klassisk vagn från Emmaljunga. Själv föredrar jag vagnar med svängbara hjul och diverse smarta finesser, men kanske är det alla de där moderniteterna som gör att vagnarna har svårare att klara säkerhetskraven? Det vore spännande att se hur ett gäng gamla vagnar, sådana populära retrovagnar från 1960- och 1970-talen, skulle klara ett test nu. Det är ju inte helt ovanligt att köra retrovagn. Skulle själv väldigt gärna ha en fin i manchester, men de är ofta så fasligt dyra numera. Rena antikviteterna. Jag undrar hur som helst om de äldre vagnarna skulle klara ett säkerhetstest bättre för att de saknar en del nya funktioner eller om de kanske är rent livsfarliga med anledning av sin ålder och att kraven inte var lika högt ställda när de tillverkades. Någon som vet?

Jag har en lite stressig dag, har tänkt försöka komma iväg på ett yogapass under lunchen, så kommenterar inte testet så mycket mer. Men här är artikeln. Och här är en översiktlig tabell samt fakta om testet. Kolla om de har testat din vagn!

Barnbrallor fulla med bus

6 (800x579)

Den här lilla festliga och luftiga dressen är ett arvegods från jag vet inte var. Kanske något jag hittat i mormors källare, kanske något från en granntant i barndomen. Det står ”Ebing Uppsala” i den. Någon som känner till om det funnits en butik som hetat så där på kanske 40-50-60-talet? Som bekant gillar jag ju grejer som drar igång fantasin och jag började genast undra vem som vandrat runt i denna dress innan min unge, i en tid då den inte kallades Retro. Jag undrar hur mycket bus som busats i denna. Hur många ungar som krupit och ramlat och klättrat och lärt sig att gå i den, hur många gånger den har skrubbats ren från grötfläckar och blåbärskladd och undrar vad som hände barnen när de växte upp, om det nu inte är släktingar till mig själv. Undrar om det är med kläder som med gamla hus, att de får som en själ, att de andas lite av all den historia de bär med sig, undrar om min unge kan känna av det där. Vi är i alla fall ett litet plagg längre från konsumtionshets och slit- och släng, alltid något.

13 (559x800)11 (584x800)7 (542x800)12 (570x800)