Gula hallon! Vilda. Precis runt knuten. Sicken lycka. Vi bor inte ens på landet. Enligt vad som måste vara världens mysigaste bärbok, som jag och barnen brukar läsa ihop när vi är ute i naturen, är just gula hallon mycket ovanliga. Kändes som en liten sommargåva till oss, som att smaka på sommaren själv och som att hitta guld. Dessvärre var det en tant som också hittat dem och gick före med sin hink. Men hon missade några och några soliga dagar senare kommer vi definitivt vara där först. Nu vakar vi över vårt guld med giriga smaklökar. Boken vi läser hör till en serie om Myran Sofie som berättar om skogen och naturen på ett sätt som får den mest inbitna asfaltblomman att längta till gröngräset.
Vi har böckerna om bär, svampar och träd. Till nästa vår måste vi nog utöka hyllan även med blomboken, som jag vet finns. Sätt er på en stubbe ihop, fika lite och läs.
Det här hade vi just läst om de gula hallonen. Och där var de. Mmm.
Postat med WordPress för Android
Vi har faktiskt en buske med gula hallon i trädgården! Eller, vi och vi, mina föräldrar menar jag alltså. Jättegott!
Å så härligt! Ja det stod i boken att de förut varit vanligare i trädgårdar. Tänkte först att du menade att ni hade en buske i Colombia, men där kanske inte hallon är så vanligt?
Nej, här är hallon inte så vanliga alls, tyvärr. Däremot jordgubbar och björnbär. Funderar på att styra upp en jordgubbsplanta på balkongen men jag har inte riktigt kommit mig för.
Åh, så lyxigt! Gula hallon har jag aldrig ätit men är de bara hälften så goda som vanliga vildhallon så är det ju alldeles underbart :0)
Ja verkligen underbart! Älskar att det växer vilda bär överallt just nu. Och visst är vildhallon mycket sötare och godare än trädgårdshallon. Synd bara att de ofta är mindre.