Vår kokbok, som en roman med öppet slut

vår kokbok4 (800x531)

Ibland blir jag sugen på husmanskostig 80-talsmat, sådan där mat jag fick som liten. Oftast händer det när vardagen känns motig eller utmanande på något sätt. När jag var gravid (nytt, stort, läskigt!) kunde jag få extrema husmanskostcravings. Makaronilåda med gröna ärtor till exempel, har jag nog bara lagat som gravid. Min amatörpsykologiska teori är att det är en strävan efter trygghet. Om vardagen tar emot, söker jag mig till det välbekanta. Just nu är det inte så farligt, jag är bara aningens stressad, sådär att det känns som att jag ska gå i tusen bitar. Så, nu lagar vi falukorv, stuvade makaroner och torsk med äggsås.

Länge var jag vegetarian, så jag har aldrig riktigt lärt mig att laga den typen av mat. Så jag skaffade Vår kokbok. Jag hittade den på en loppis. En utgåva från -73, som visade sig vara så mycket mer än en kokbok. Jag hade ingen aning – en begagnad kokbok är som en roman med öppet slut. Sjukt spännande. För tänk, en kokbok med baskunskaper, som den här, är ju något som hänger med ett hem under många år. Det är något som ligger framme. Något som kladdas på. Något som får fingeravtryck. Och något som ägaren kanske stoppar in andra favoritrecept i, eller lägger in ett vykort som bokmärke i, eller som den här gulnade komihåglappen med gammal handstil:

vår kokbok 2 (800x531)

”20 jan 2009. Barack Obama installeras. Göran Persson fyller 60 år. Norskt prinspar döper son. Gösta W opererar bråck.”

Av någon anledning står samma sak två gånger, en gång med blyerts och en gång med bläck. Endast någon liten skillnad i de olika texterna. Gösta blev Gösta W i den nedre. Någon som var gammal och förvirrad? Inte alltför förvirrad eftersom hen åtminstone höll sig uppdaterad om aktuella händelser. Hur som helst någon som kanske är rojalist, socialdemokrat?, vän med en Gösta eller var han en bror eller en åldrad son eller en gammal älskare?

vår kokbok 1 (800x531)

Brukade Gösta bli bjuden på kardemummakakan? Vem hade printat ner receptet på sin skrivmaskin? Kokboksinnehavaren tyckte också om något som kallas Römmegröt. Enligt Wikipedia ”…en norsk specialitet. Det är en vetemjölsgröt, som kokas med sur grädde tills fettet frånskiljs som smält smör, som simmar ovanpå. Gröten kan antingen ätas med kanel och socker som den är, eller utan kanel och socker som garnityr till någon huvudrätt, exempelvis kokt fisk.”

Hade personen anknytning till Norge? Var kanske uppväxt där, kanske längtade hem och sökte den välbekanta tryggheten i mat från barndomen, genom att laga sig lite römmegröt av sur(mmums!) grädde… Sen kanske jag börjar laga römmegröt(inte jättetroligt) och så kanske mina barn kommer laga det som vuxna när livet utmanar dem och de söker sig till välbekanta och trygga smaker från barndomen…

Dessutom fanns handskrivna recept på leverkaka i långpanna och soppa på älgben. Det är ju sånt som får smaklökarna att vattnas. Japp, varsågod för middagstipsen!

2 thoughts on “Vår kokbok, som en roman med öppet slut

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s