Grön Anna för Anna, såklart

1gröna anna  (800x531)

Ja, gammal tidning. Men nytt kaffe!

Det här  med koppar. På morgnar där känslan för dagen är lite oklar, när det är svårt att veta vilken kopp jag egentligen vill dricka mitt så sjukt heliga morgonkaffe ur, då blir det ofta en Rörstrands ”Grön Anna”. Egentligen är det nog inte ett porslin som skulle tilltala mig så värst mycket, om det inte var för namnet, och att jag alltid tänker på att äta risgrynsgröt ur mormors Grön Anna-tallrikar i Rörstrandsserien, på Rörstrandsgatan (där hon inte bott på många, många år nu) med fönstret mot gården och det fulgröna köksbordet och hur jag och min kusin lekte krig mellan lingon och kanel i gröttallrikarna. Det känns fint, liksom. Och jag gissar att de vuxna i sammanhanget ungefär varje gång vi skulle äta något ur Grön Anna-porslinet, gjorde en grej av att det var Mitt porslin. Vilken grej, ett eget porslin. Jag har tre sådana här koppar, som jag hittat på en gårdsloppis i skogen någonstans mellan Järlåsa och Morgongåva. Trixet om en vill shoppa märkesporslin på loppis är att hitta udda antal, då är det ingen som vill ha dem. Fikar fint folk alltid jämt antal?

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s