DET är alltså en Sea snake

Igår såg vi den. Ormen. Inte i vår hydda tack och lov. Den låg på stranden nära vattenbrynet. Blågrön, som havet. Jag gissar 1,5 meter lång och 15 cm i omkrets. Och där strosade jag i lugn takt med Saga i selen. Hela livet har jag klampat runt i gummistövlar på skogsstigarna hemma i Sverige för att undvika huggormar och nu när jag träffade på den här gick jag såklart barfota.

Det knasiga, som gjorde hela upplevelsen så overklig, var att det precis intill satt två ryska barn och lekte. Helt oberörda. En annan turist som kom förbi samtidigt, trodde att den var ofarlig. Barnen hade nog koll. De såg ut att ha varit här ett tag av solbrännan att döma. Många stannar här någon månad eller längre. Så vi betraktade ormen där den slingrade och vred sig. Konstaterade att den höll på att smälta något den ätit. En stor boll drygt halvvägs ner på kroppen.

Så plötsligt avbröts vi av att en stor man, med ännu större kliv, kom småspringande mot oss och frågade om han skulle ta bort den innan han snabbt lyfte upp den och slängde tillbaka den i havet. För ”Jo visst är den giftig och det är ju inte så bra med barnen här”, sa han med en gest åt barnen som fortfarande grävde i sanden. Det mest uppseendeväckande måste ha varit att han faktiskt frågade om han skulle ta bort den. Lite som att fråga någon om hen vill ha hjälp att bära väskan eller att lyfta barnvagnen av bussen.

Ormen var som en enda stor muskel som protesterade så gott den kunde när han lyfte upp den och slängde ut den i vattnet. ”Där bits den inte, där bor den och är trygg, då behöver den inte bitas. Det gör den bara där den inte gillar att vara och där den känner sig hotad, som på stranden”, sa han. Men det kröp allt lite oroligt i benen när jag senare på dagen stod med Saga ute i vågorna.

Tydligen är det fiskarna som råkar dra med sig ormarna in till land med sina nät. De kastar tillbaka dem, men den här hade visst hamnat lite snett… Men det kan stämma – den jag såg låg i närheten av just fiskebåtarna. Samtidigt verkar båtarna dra till sig barnfamiljer. Det är ju bra för barnen att leka i skuggan av båtarna. Inte mitt förstahandsval i framtiden däremot, även om jag har fått lite olika bud om hur farliga sea snakes är. Jag skulle hur som helst inte vilja ha min bebis lekande intill.

På hotellet sa de såklart att ”Du behöver inte oroa dig för dem, nej nej”. Svaren jag har fått har varit lite tvetydiga och svepande, men de vill väl inte skrämma bort turisterna.

Jag googlade. Gör inte det. Googla hur som helst inte innan resan. Vänta till efter om ni vill komma iväg.

Vissa är tydligen ganska ofarliga och bits sällan, men andra kan döda en människa inom en minut. Mannen som slängde ut den blågröna ormen i vattnet sa något liknande, det var däremot lite oklart om det gällde just den sorten.

Det minst trovärdiga i det här – jag hade inte kameran med mig. Största missen. Jag skulle gå långt, turistshoppa och ville inte släpa tungt. Men en bild där med ormen och barnen hade varit den bästa souveniren. Men själv blir jag nog inte kvitt bilden i huvudet än på ett tag i alla fall.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s